redolly

jag vet inte vart jag ska börja. jag vet fan inte vad jag håller på med. känns som att jag är flera olika personer. är man svag när man inte kan hålla det man bestämt sig för?

jag vill vara så stark som jag känner att jag är. jag vill kunna bestämma för mitt eget bästa och inte för stunden. jag gör så jävla mycket jävla helvetes tabbar hela jävla tiden. jag veet att man ska liksom forget the past men allvarligt talat så vet jag fan inte vad jag håller på med.
jag är egentligen så jävla svag. eller? kanske inte eftersom jag är så äckligt jävla medveten om vad jag gör.
det som irriterar mig är att jag tar det, sväljer det och lever vidare med det utan att ens bearbeta det och försöka göra något åt det. jag är så jävla feg att jag hellre sitter med brutal ångest och en vecka av sömnlöshet istället för att sortera mig själv.
och de är så jävla typiskt att jag inte ber någon om hjälp. jag har kommit till de stadiet att jag tror fan jag behöver be någon om hjälp. jag behöver få reda på vad jag ska göra, hur jag ska tänka och hur jag ska agera. hur jag ska kunna bearbeta saker utan ångest, hur jag ska kunna vända negativa situationer till positiva. hur jag ska kunna jobba för att inte bli så jävla arg.
jag blir så jävla arg. det stannar inte ens kvar i formen ilska, det övergår numera i nåt så kallat vrede. ärligt talat så är det fan jobbigt att bli så arg. att bli så arg att du inte kan kontrollera dig själv. panikgråt, allt blir sönderslaget, rösten går åt helvete och de svider i halsen i en timma efteråt.
jag måste lära mig hur jag ska blir av med det. i think ..

och de värsta är att jag sitter här och skriver som att det är solklart vad jag ska göra. men jag vet inte ens .. jag sitter här och ler som den självsäkra haggan jag utsrålar att jag är. och som jag vet att jag är. men halå, vem fan försöker jag lura?