heaven

jag är så jävla patetisk. att jag ens försöker hitta så mycket som ett korn av motivering till någonting.
jag orkar ingenting just nu.
absolut ingenting.
orkar inte ens ta mig tid.
jag hatar verkligen hur allt är nu.
blir mer och mer irriterad på mig själv ju fler minuter som går av mitt liv.
vad fan håller jag på med?
varför försöker jag ens stypa skriken med kudden?
vafan leker jag?

jag är inte mer än människa. och jag vet att många uppfattar mig som en hård och självständig kvinna.
en som inte tar skit, som älskar att bråka, som inte är de minsta konflikträdd.
anledningen till att man uppfattar mig på de sättet är väl inte dummare än att jag allt detta ..
jag är verkligen inte rädd för att leva.
inte speciellt rädd om mig själv.

men jag är rädd om andra.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0